Sallad med maximal höstpoäng

Höstsallad

Receptkreatörerna i Icas och Coops kundtidningar brukar tävla med varandra om att hitta på så säsongsmaximerade som möjligt i varje nummer. Nu är det höst och då ska vi njuuuta av rotsaker, fallfrukt och kastanjer. Men inte bara av den uppenbara anledningen att det ÄR klokt att använda råvaror i säsong. Nej, jag tycker det verkar som om det finns livsstilspoäng att hämta här. Du ska stå där i din höstiga kashmirtröja som matchar höstlöven och röra i en höstig viltgryta och känna hur det är SÅ RÄTT JUST NU.

Det finns två sätt att reagera inför detta säsongsnjutningspåbud.

1) Du drar trotsigt fram utegrillen, slänger på en flintastek och öppnar en bag-in-box Chill Out-rosé.

2) Du slänger ihop en underbar höstsallad som passar perfekt att ta med sig som kvällsmat till kolonistugan en blåsig men mysigt stearinljusupplyst oktoberkväll.

Om du väljer alternativ två, lyder ett tänkbart recept så här:

750 g pumpa
2 dl mungbönor
2 dl quinoa
300 g skogschampinjoner eller annan svamp
150 g finstrimlad rödkål
1 dl rostade pumpakärnor
1 äpple
1 morot
1 pkt marinerad tofu från Kung Markatta
salt, peppar, socker och olja

  1. Blötlägg mungbönorna i god tid. Koka.
  2. Skala och kärna ur pumpan, skär i stora bitar och lägg i en ugnsform. Ös på salt, peppar, lite strösocker och rejält med olja – varför inte den där pumpakärnsoljan som står längst in i skafferiet och passerade bäst före-datum för fyra år sedan, men inte verkar ha härsknat? Rosta tills pumpan är mjuk, men inte för mosig.
  3. Koka quinoa. Rosta pumpakärnorna. Hacka svampen i stora bitar, stek i olja tills de skrumpnat ihop lagom mycket.
  4. Hyvla moroten på mandolin, hacka små fina tärningar av äpplet. Skär tofun i bitar. Lägg eventuellt till ytterligare ingredienser efter eget tycke och smak.
  5. Blanda allt. Ät salladen, varm eller kall, med lämplig vinägrett eller dressing. (Jag tror det finns en yoghurt/tahini-dressing på annat håll på bloggen som passar bra, möjligen är den i somrigaste laget.)
  6. Känn maximalt höstmys. Glöm inte att upplysa din omgivning om denna mysfaktor via sociala medier.

Knödel

”Was für ein Knödel bist du?” Ja, visst låter knödel som ett av det tyska språkets mustigare skällsord? Idag har jag använt det i mer positiv bemärkelse, närmare bestämt som tillbehör till knackwurst och surkål. Har haft rätten i bakhuvudet sedan i januari, när jag råkade glömma saltet i ett annars felfritt surdegsbröd och kom på tanken att frysa in det för framtida knödelbruk. Krutonger, fattiga riddare och panzanella är kanske enklare sätt att ta tillvara på uppgivna brödrester, men ibland behöver man bejaka sin inre tysk.

Gjorde en fri tolkning av Jens Linders recept i ”Långkok”. Mängden räckte till två knödlar, det vill säga två normalsvenska portioner. Dubbla eller fyrdubbla receptet om du känner dig ovanligt tysk. Gör så här:

Skär/smula sönder ca 500 g bröd. Blanda med 100 g vetemjöl, ett ägg, en påse torrjäst, salt (smaka dig fram) och lite vatten. Knåda till små fasta limpor som sedan får jäsa en timme. Koka 15-20 minuter så att de sväller upp och mest ser ut som kokta raggsockor. Skär upp och servera genast.

Gott? Ja, om man gillar känslan av att äta kokt, svampigt och småsegt bröd, samt att känna sig gravid efter en måltid. Det gör jag uppenbarligen. Det underlättar om man kan strunta i det där pjåsket som brukar kallas att ”äta med ögonen”. Vet hut och hugg in.

knödel

Premiär

Nu har jag gjort något jag borde ha kommit igång med för länge sedan: fixat en matblogg. Som om jag behöver tillbringa mer tid framför en datorskärm än jag redan gör (och som om jag skulle ha tid med en blogg till utöver mina vanskötta musikbloggar). Men jag provar och ser om det kan bli något.

Om inte annat kan jag bädda in mina Instagram-bilder. Eller ja, hur tusan gör man det? Här är i alla fall en bild på brynt smör. Det tycker jag är vackert.

smörheader