Energimassa

Energimassa

Efter två nätter med en konstant jämrande fyraåring jämte i sängen händer det något med det i vanliga fall rätt osexiga ordet ”energibar”. Från att vara något som skapar associationer till proteinfixerade gymnarcissister i neonfärgade tåskor, förvandlas det till ljuset i slutet av VAB-tunneln. En energibar eller fem känns som något man borde stoppa i varje småbarnsförälders nödutrustning, tillsammans med semaforflaggor, syretält, kisspåse och brandsläckare.

Sedan kan jag tycka att ”energibar”, precis som lemon curd, är en anglicism som det borde finnas något vettigare namn på. Energistång? Nja, smeten ovan var så svår att skära i snygga stänger att den i stället fick bli en enda stor energimassa, som man sedan bröt loss bitar från.

Hur fort det gick att äta upp en sådan burk? Ett mellanmål på Sularpsfarmen utanför Lund gjorde slut på 95% av det som fanns. Och då involverade det här receptet ändå ingen chokladdoppning. (Ett sådant moment är väldigt lätt att börja fantisera om när man stoppar den här frukt- och nötblandningen i munnen.)

Ingredienser:

100 gram färska urkärnade dadlar
150 gram torkad mango
50 gram torkade mullbär
½ dl chiafrön
100 gram cashewnötter, solrosfrön, pumpakärnor eller annat tuggigt
2 msk olja
1 msk dadelsirap
1 msk kokosflingor
1 krm salt

1. Kör allt i en matberedare tills det är en grov massa. Klä en form med bakplåtspapper och tryck ut smeten i ett ca 2 cm tjockt lager. Låt stå kallt några timmar.

2. Försök skära i bitar. Misslyckas. Bryt av efter hand och proppa munnen full. Försök att inte tänka på hur massan skulle vara med ett lager choklad omkring sig.

3. Alternativ: Forma massan till hälsosamma prillor och stoppa under läppen. Då räcker receptet till betydligt fler personer.

Lemon curd

Lemoncurd1

Så himla jobbigt är det väl inte att komma på något på svenska i stället? Det brukar jag tänka när folk är lata och/eller företagsspråkskadade och slänger sig med anglicismer hit och dit.

Fast ibland är det inte så konstigt att saker och ting får förbli oöversatta. Som ”Breaking Bad”, vad skulle man rimligen kalla den serien på svenska? ”Det blir sämre och sämre”? Låter som signaturen till någon lokaltidningsinsändare. Just amerikanska tv-serier överlag är nog svåra att sätta en svensk titel på utan att det börjar låta som buskis.

Eller lemon curd.

Citronkräm? Associationerna går direkt till mellanmål på dagis. Eller rättare sagt åttiotalets mellanmål på dagis, det serverades andra saker på den tiden när raffinerat socker inte ansågs lika beroendeframkallande och dödligt som kokain.

Citronmassa? Citronsmörja? Citronsmet? Citronkladd? Citrongunk? Jag kan ha missat något uppenbart här, men på rak arm kommer jag inte på något vettigt alternativ. Så vi säger väl lemon curd då. Här kommer ett riktigt friskt (läs: ansiktsförlamande syrligt) recept.

Lemoncurd2

150 gram citron- och/eller limesaft (ca 3 citroner eller 6 lime)
Skal från de använda frukterna
100-150 gram strösocker
50 gram smör
2 ägg + 2 äggulor
2 msk majsstärkelse

1. Pressa saften ur frukterna och skala dem med zestjärn. Blanda ut 50 gram saft med majsstärkelsen.

2. Häll resten av saften i en kastrull, tillsätt smör, 100 gram socker och rivet skal. Koka upp och sila av.

3. Vispa äggen. Blanda allt i kastrullen. Ställ på medelhög värme och vispa tills smörjan tjocknar (händer någonstans runt 60-70 grader, tror man ska akta sig för temperaturer över 80 med tanke på äggulan).

4. Smaka av: gillar du lemon curd som får det att kännas som om du just gjort en ansiktslyftning? Inte? Rör ner mer socker i smeten.

5. Häll upp i piffiga små glasburkar som visar vilken käck och händig husmor/husfar du är. Servera till scones eller kylskåpsät direkt ur burken om barnen inte låtit dig sova den här natten heller.

 

Veganchokladkaka med svarta bönor, chiafrön och honung

Veganchokladkaka5

En av de största utmaningarna man står inför som hemmakonditor är gäster som inte är kompatibla med gluten och/eller mejeriprodukter, det vill säga grejer som är lika självklara för de flesta människor i köket som syret är i luften.

Vad göra? Alternativ:

A) Låtsas som ingenting och baka på som vanligt. Lite tarmvred har väl ingen dött av.

B) Ersätta smör och grädde med sojaprodukter, vetemjöl med ris-, mandel-, hampamjöl och allt vad det finns. Synd bara att ersatzkakor brukar smaka som något som kräver flera års tillvänjning, till dess att man glömmer hur det egentligen borde smaka.

C) Börja om från noll, med helt andra recept och ingredienser som man knappt visste fanns. Följande bön- och dadelchokladkaka är känd för att främja toleransen för intolerans. Baka den tillräckligt ofta och världsfred kommer att uppstå.

Veganchokladkaka1Veganchokladkaka2

1 tetra kokta svarta bönor
60 gram kakao
10 urkärnade dadlar
4 msk kokosolja (eller smält smör, om kakan inte behöver vara vegansk)
4 msk chiafrön
70 gram honung

1. Stavmixa bönor och dadlar till en smet som inte vinner några skönhetspriser. Släng i övriga ingredienser och rör ihop till en jämn gröt som fortfarande ser ganska oaptitlig ut.

2. Bred ut smeten i ett 1½ – 2 cm tjockt lager på ett bakplåtspapper i lämplig form. Grädda i 175 graders värme i 20-30 minuter, beroende på hur smetig du vill ha den. Efter 10 minuter kan det vara smart att lägga folie över kakan, för den bränns lätt.

3. Skär kakan i smuliga, småfula bitar som smakar jättegott. Jag försökte på alla möjliga sätt, men lyckades inte ta något foto som får saliven att rinna till. Här gäller alltså Edward Bloms bevingade ord: ”Mat blir godare ju fulare den blir.”

Veganchokladkaka3

Äppelkaka extra allt

Äppelkaka4

Ett recept på en riktigt god äppelkaka är något som alla behöver. Den bästa jag har provat finns i Leila Lindholms ”A piece of cake” och den har jag vidareutvecklat en smula på sistone. I princip går den ut på att göra en vanlig sockerkakssmet och sedan tillsätta extra smarr i form av stekta äppelbitar, riven mandelmassa och vad man nu mer vill stoppa i. Bara fantasin sätter gränserna.

1. Gör en sockerkakssmet som du brukar tycka om. Nöj dig icke med att bara smälta smöret! Sådant är för plebejer. Som den sofistikerade mästerkock du är bryner du naturligtvis smöret. Då får kakan en liten extra touch av smörkola samt högre skrytfaktor.

2. Skär 2 äpplen (eller päron) i tärningsstora bitar. Stek i rejält med smör tills de får en stekyta. Tillsätt då 2 msk mörkt muscovadosocker och 2 tsk kanel och stek tills fruktbitarna är mjuka. Jag har provat att hälla på både vodka och vinäger för att piffa upp smaken, men slutsatsen blir att sådana tilltag är mer roliga än nödvändiga.

(Om vodka gör underverk i en pasta arrabiata borde den också göra det i en äppelkaka, resonerade jag, men nej. Eller hade jag för lite sprit. Låt mig forska vidare och återkomma i frågan.)

Äppelkaka1Äppelkaka2

3. Riv ner 100 gram mandelmassa i smeten. Grovhacka 100 gram pekannötter och skicka ner dem med. Blanda ner den stekta frukten. Nästa gång jag bakar den här kakan ska jag testa att ha citronzest i smeten också.

4. Häll allt i en smörad och bröad springform. Grädda 30-35 minuter i 175 graders värme. Jag tycker det är gott om kakan fortfarande är lite kladdig i mitten, för då blir det nästan som att äta två kakor i en. Två kakor är alltid godare än en.

Äppelkaka3

5. Herregud, jag har ju inte ens provat att servera den här kakan med vaniljglass! Ja, jag behöver uppenbarligen jobba lite med mig själv innan vi får ordning på det här.